Virkat i vitt

Jag känner mig helt off just nu. Det känns som om alla människor går omkring i något rosa töcken och är lyckliga över sommarlov, värme och sol. Och jag känner mig ledsen och nedstämd.

 

Jag kan inte förklara varför. Det har inte hänt något speciellt. Och det blir inte bättre av att familjen hela tiden talar om för mig hur sur och grinig jag är. Jag är fullt medveten om att jag skulle ha tänkt på att det är jobbigt med barn innan jag skaffade barn, eller en sambo med två extra. Det handlar INGENTING om barnen. Det handlar om mig och mitt mående. Och jag försöker att bara tänka positiva tankar när jag vaknar, men alla pyttesmå måsten som skapas omkring mig blir till stora helveten.

 

Jag sitter inte och tycker synd om mig i onödan. Jag är sjukskriven. Jag är hemma hela dagarna. Men att vara hemma jämt tär också på psyket och kompisarna är ju inte skitmånga direkt. Just nu lika med noll. Och inte för att jag är världens bästa kompis jag heller, men ändå. 

 

Och ADHD-tomten kör på som vanligt. Och vill gärna att jag ska ha samma tempo eller viljan till samma tempo. Jag önskar att jag hade det men jag har inte det just nu. Jag har bara inte det...